RDI

rekommenderat dagligt intag

RDI är säkert något du hört talas om ett antal gånger. Med vad är det egentligen? Och vad används det till? I den här artikeln ska vi försöka reda ut en del av dina frågetecken angående RDI och andra beteckningar som är vanliga livsmedelssammanhang.

  • Vad är RDI?
  • Andra vanliga beteckningar
  • Hur används referensvärdena?

Vad är RDI?

RDI är en förkortning som står för rekommenderat dagligt intag, och anger hur mycket vi behöver av de olika näringsämnena för att vi ska må bra. Därför används det mycket ofta som bas vid kostplanering och rådgivning.

Något som kan vara bra att veta innan vi går ner på djupet i livsmedelsbergreppens värld, är att RDI egentligen är de referensvärden som används vid märkning av produkter. Alltså skiljer de sig från det som vi i dagligt tal kallar RDI. Och när vi pratar om RDI i vardagen syftar vi ofta på RI (rekommenderat intag). Som ni förstår kan RI och RDI vara svåra att skilja på, och därför har vi valt att göra det lättare för oss alla i den här artikeln genom att använda RDI på samma sätt som vi gör till vardags.

En gaffel med ett måttband och grönsaker i bakgrunden

För vitaminer och mineraler är RDI grundat på genomsnittsbehovet, vilket är det lägsta intaget av ett vitamin eller mineral som kan vidmakthålla en god kroppsfunktion, näringsbalans och utveckling hos en genomsnittsperson i en viss grupp (ålder, kön, gravida och ammande). På så vis utgör RDI ett mycket bra riktmärke för oss, så att vi alla vet vad vi behöver för att må som bäst.

RDI för de energigivande ämnena (kolhydrater, protein och fett) anges oftast i energiprocent (E%), som är ett mått på hur stor del av det dagliga energiintaget som en produkts totala kolhydrats/protein/fett-mängd bidrar med. RDI för de energigivande näringsämnena kan exempelvis vara bra för att veta hur mycket av den viktiga fleromättade fettsyran omega-3 som våra kroppar behöver.   

Andra vanliga beteckningar

Utöver RDI är beteckningar såsom AI, LI och UL vanligt förekommande. De används ofta för att förtydliga det dagliga rekommenderade intaget, eller för att ange hur mycket som är säkert att inta av ett näringsämne.

AI står för Adequate Intake (tillräckligt intag),och används om man inte kan hitta tillräckligt med betydelsefullt underlag för att bestämma ett RDI för ett vitamin, mineral eller annat näringsämne. AI har alltså för det mesta inte samma starka vetenskapliga bas som RDI, och används oftast inte i våra nordiska näringsrekommendationer. Däremot används det ibland av exempelvis EFSA (European Food Safety Authority) och i USA.

Lägsta intag (LI) definieras som ett gränsintagsvärde, där ett lägre intag än LI under en längre tid kan leda till bristsymptom hos de flesta. Ett exempel är vitamin A som har ett LI på 2,5 mikrogram per dag, vilket innebär att man löper en högre risk för bristsymptom vid ett längre intag än 2,5 mikrogram/dag under en längre period. LI är dock ett osäkert mått, och bör inte ses som ett tillfredsställande intag.

UL står för Upper Limit och är den övre gränsen för intag. UL är något man har tagit fram eftersom att ett mycket högt intag av vissa näringsämnen kan ge upphov till negativa symptom, och ett långvarigt intag över UL kan leda till en ökad risk för förgiftning. Exempel på ämnen som har en övre gräns för intag är exempelvis järn.

Hur används referensvärdena?

De rekommendationerna som finns är enbart tänkta att användas för friska individer och grupper med en normal vikt. Det beror på att man ofta har speciella näringsbehov när man är sjuk under en längre tid, och då behövs det även en specialanpassad kost.

När man använder sig av näringsrekommendationerna för planering av kost måste man även tänka på att en del av näringsämnena kan gå förlorade vid tillagning. Med andra ord måste man räkna in eventuellt svinn för att vara på den säkra sidan, det kan man exempelvis göra genom att lägga till en marginal i sina beräkningar.

Det är inte helt lätt att göra kostberäkningar och det är mycket att tänka på för att det ska bli rätt, men för dig som vill prova eller som tycker det är kul att se vad saker och ting innehåller, så har livsmedelsverket en livsmedeldatabas som man kan kika runt i!

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!