Aktuella artiklar | Kost & kosttillskott | Träning & målsättning | Recept | Ambassadörer

Det här är: Ginkgo biloba

Ginkgo biloba är ett av världens äldsta träd och dess blad har länge använts inom traditionell kinesisk medicin. I den moderna medicinen är ginkgo biloba godkänt som naturläkemedel och det påstås bland annat kunna förbättra minnet och blodcirkulationen.

  • Vad är ginkgo biloba?
  • Innehåll i ginkgo biloba
  • Effekter i kroppen

Vad är ginkgo biloba?

Ginkgo biloba, eller kinesiskt tempelträd som det också kallas, kan bäst beskrivas som ett levande fossil då trädet funnits på jorden i mer än 200 miljoner år. Ginkgo biloba anses därför vara världens äldsta träd och ett enskilt träd kan troligtvis bli flera tusen år gammalt där de äldsta idag levande träden är runt 1500 år. Ginkgo biloba kommer ursprungligen från Kina, där ginkgo är en mycket viktig del av den kinesiska medicinen, kulturen och spirituella tron. Ginkgo biloba har där använts för att behandla åkommor som trötthet och öronsusningar.

Ginkgo biloba är det enda trädet i sitt slag och idag finns inga släktingar. Man vet dock att det under forntiden fanns flera ginkgo-träd, men dessa dog troligtvis ut när klimatet förändrades. Eftersom ginkgo biloba-trädet överlevt denna långa tidsperiod kan man tänka sig att det är mycket tåligt och det är precis så det är. Ginkgo biloba är exceptionellt motståndskraftigt mot stress i omgivningen samt mot mikrobiella sjukdomar, luftföroreningar, ozon och kemikalier.

Ginkgo biloba blir ett fullmoget träd vid 20-30 års ålder och börjar bära frön vid 30-40 år. Mogna träd blir vanligtvis mellan 20 och 40 meter höga, men vissa träd blir bra mycket högre än så. Trädet har gröna blad och på hösten får de en vacker gul färg varefter de snabbt faller till marken. Det är från de gröna bladen man utvinner det extrakt som används inom medicin och i hälsokostprodukter. Inom den traditionella kinesiska medicinen används även frukten för att behandla olika åkommor. Extrakt från ginkgo biloba har funnits för kommersiell användning sedan 1974, då det blev godkänt för människor att använda.

Innehåll i ginkgo biloba

De terapeutiska effekter man sett hos ginkgo biloba kan inte tillskrivas något enskilt ämne, utan kommer som ett resultat av ett samspel mellan flera olika ämnen. Ginkgo biloba är något som intresserar forskarna, vilket syns på de omfattande studier som gjorts på både innehåll och fysiologiska effekter. Tack vare den omfattande forskning som gjorts har man en relativt klar bild av vilka ämnen som finns i ginkgo biloba. De stora grupperna av ämnen är ginkgolider, bilobalider och flavonoider.

Ginkgolider: ginkgolid A är den mest aktiva substansen i ginkgo biloba (1). Ginkgolid A har i djurförsök visats fungera som en antagonist (motverka) till ett ämne som kallas PAF, vilket är en signalmolekyl som när den binder till PAF-receptorn inducerar inflammatoriska proteiner som sedan kan ge upphov till en inflammation i kroppen. Även andra medlemmar ur ginkgolidfamiljen fungerar som PAF-antagonister.

Bilobalider: näst efter ginkgolid A är bilobalider den mest aktiva substansen i ginkgo biloba (1). Bilobaliderna är mycket lika ginkgoliderna, men har vissa skillnader i sin kemiska struktur. Bilobalid har visat tecken på antiinflammatoriska egenskaper samt på nervskyddande egenskaper hos djur med stroke eller Alzheimer’s sjukdom. Bilobalid verkar kunna ha en effekt på PAF, precis som ginkgoliderna, om än inte en direkt sådan. Däremot har forskning visat att bilobalid kan reducera neurologisk inflammation av olika slag, vilket gjort att det blivit intressant i forskning om olika neurologiska sjukdomar, bland annat stroke och Alzheimer’s sjukdom.

Flavonoider: är kända som antioxidanter och kan bidra till att skydda kroppens celler från oxidativ stress. Det finns många olika varianter av flavonoider, bland annat flavoner, flavonoler, tanniner och biflavoner. Ginkgo biloba innehåller minst 20 olika flavonoider och i ginkgo biloba-extrakt utgörs hela 24 % av innehållet av flavonoider (1). Det är flavonoidernas antioxidativa egenskaper som är mest studerade, men faktum är att flavonoider även verkar kunna påverka olika signalvägar involverade i hjärnfunktion, kognition och cellöverlevnad. En viss flavonoid, quercetin, har visats ha positiva effekter på personer med högt blodtryck, något som gjort att ginkgo biloba blivit ett intressant ämne inom hjärt- och kärlforskningen.

Utöver dessa grupper av ämnen finns även flera andra intressanta ämnen, bland annat klorogensyra, ginkgolic acid och bilobol. Bilobol verkar spela en viktig roll i trädets stresstolerans (1).

Rekommenderade produkter

 
Bio-Biloba

Effekter i kroppen

Ginkgo biloba innehåller ett brett spektra av olika ämnen som verkar ha flera intressanta effekter i kroppen. En stor del av forskningen har inriktats mot kognition, minne, demenssjukdomar samt hjärta och kärl. Nedan kan du läsa mer om forskningen inom respektive område.

Kognition och minne

Det finns ett stort antal studier där man undersökt ginkgo bilobas effekt på neurologiska funktioner så som minne och kognitivt beteende. Demenssjukdomar, i synnerhet Alzheimer’s sjukdom, har varit i särskilt fokus och man har i vissa studier sett att ginkgo biloba verkar kunna ha en positiv effekt i sjukdomens tidiga skede, medan man i andra studier inte sett någon effekt alls (2). Huruvida ginkgo biloba kan fördröja sjukdomsförloppet vid Alzheimer’s sjukdom är alltså omdiskuterat i forskningsvärlden. Klart är dock att den anrika växten är mycket intressant för fortsatt forskning och förhoppningsvis kan fler studier leda till att ny kunskap kommer fram som kan användas för behandling av denna allt vanligare sjukdom.

Den möjliga effekten på blodcirkulationen är det som ligger bakom teorin om att minnet skulle kunna förbättras vid intag av ginkgo biloba (2). Ett förbättrat blodflöde och syresättning till hjärnan ska, enligt teorin, kunna förbättra både kognitiva funktioner och minne och det är också av denna anledning som ginkgo biloba är så intressant i samband med demenssjukdomar.

Hjärta och cirkulation

Det finns ämnen i ginkgo biloba, till exempel flavonoiden quercetin, som visats kunna ha positiva effekter hos personer med högt blodtryck (2). Man har i flera studier även sett att ginkgo biloba kan bidra till att öka blodflödet i kroppen, men resultaten har varit motstridiga och ännu är forskarna inte helt överens om vilken effekt ginkgo biloba har på hjärtat och cirkulationen. Ginkgo biloba innehåller bland annat ginkgolider, vilka verkar hämmande på blodplättar och på så sätt kan öka blodflödet i kroppen. Av denna anledning rekommenderas alla med någon form av hjärt- och kärlproblem att rådgöra med sin läkare innan man börjar äta ginkgo biloba.

Astma

Enligt den traditionella kinesiska medicinen har ginkgo biloba använts för att behandla personer med astma och det påstås att i synnerhet barn har hjälpts av den gamla läkeväxten. Återigen är det ginkgoliderna som är involverade genom att inhibera PAF och i detta fall är det främst ginkgolid B som visat positiva resultat (3). PAF är nämligen även involverat i patogenesen för astma och man hoppas att ginkgo biloba ska kunna bli användbart i behandling mot astma i framtiden.

Användning

Ginkgo biloba finns att köpa i form av naturläkemedel och hälsokostprodukter. Ginkgo biloba kan i sällsynta fall ge upphov till biverkningar i form av huvudvärk, allergi och mag- och tarmbesvär.

Ginkgo biloba förekommer även som ingrediens i olika hud- och hårvårdsprodukter. Anledningen är innehållet av antioxidanter samt att det är motståndskraftigt mot föroreningar och kemikalier. Dessutom verkar det kunna ha positiva effekter på skadat hår.

Referenser

[1] Isah T. Rethinking ginko biloba L.: medical uses and conservation. Pharmacogn Rev. 2015;9(18):140-148

[2] Nash KM, Shah ZA. Current perspectives on the beneficial role of ginkgo biloba in neurological and cerebrovascular disorders. Integr Med Insights. 2015 Nov 9;10:1-9

[3] Chu X, Ci X, He J, Wei M, Yang X, Cao Q, Li H, Guan S, Deng Y, Pang D, Deng X. A novel anti-inflammatory role for ginkgolide B in asthma via inhibition of the ERK/MAPK signaling pathway. Molecules. 2011 Sep 6;16(9):7634-48.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej