Fettförbränning och könsskillnader

De fysiologiska mekanismerna bakom fettförbränning är väldigt komplexa och det finns även en rad könsskillnader med avseende på fysiologin, såsom hormonuppsättning och fördelning av kroppsfett. Borde inte då kvinnor och män skilja sig även med avseende på fettförbränning? Kanske bör vi då anamma en könsspecifik metod för att bränna fett så effektivt som möjligt?

I denna artikel kommer du att få svar på följande frågor:

  • Vilka faktorer är det som styr vår fettomsättning?
  • Varför ser kvinnor ut som päron och män som äpplen?
  • Vilken effekt har våra könshormoner på vår fettomsättning?

Symboler för kvinna och man


Varför ser vi olika ut?

Du har troligtvis märkt att överskott av energi lagras i form av fett i dina fettceller, vars girighet inte tycks ha några begränsningar. Fettet lagras dels kring de inre organen, även kallat visceralt fett, eller som underhudsfett, s.k. subkutant fett. Mängden fett som lagras beror på skillnaden mellan inlagringshastigheten och nedbrytningshastigheten av fett. Bildandet av fett kallas lipogenes och frisättning av fettsyror från fettcellerna för lipolys.

Frisättning av fettsyror

Det finns könsrelaterade skillnader i dessa två processer som förklarar varför fettdistributionen är olika mellan könen. Det gör lite hårdraget att kvinnor ser ut som päron och män som äpplen.
Frisättnings av fettsyror styrs i stor utsträckning av hormonerna adrenalin och noradrenalin som bland annat utsöndras i samband med stress och fysisk aktivitet. Hos kvinnor har man noterat att adrenalin påverkar frigörandet av fett från underhudsfettet kring buken i högre utsträckning än hos män. Detta beror främst på att män har fler alfa 2-receptorer i denna region, vilka hämmar frigörandet av fett.

Fet man med måttband i midjan

Fettinlagring

Fettinlagringens hastighet styrs i stor utsträckning av ett enzym som kallas lipoproteinlipas (LPL) och ökad aktivitet av detta enzym innebär ökad fettinlagring. Hos kvinnor har aktiviteten av LPL visats vara lägre i fettväven kring de inre organen än hos män. Efter en fettrik måltid har en större inlagring i underhudsfettet noterats hos kvinnor, medan fettinlagringen hos män sker främst visceralt. Detta innebär att kvinnor lättare kan göra sig av med underhudsfett kring buken, samt att män lättare drar på sig fett kring de inre organen jämfört med kvinnor. Olyckligtvis för oss män är fettet kring de inre organen kopplat till en rad metabola sjukdomar som diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Detta beror på att denna fettväv har egenskaper som ökar koagulering av blodet, vilket utsöndrar pro-inflammatoriska ämnen.


Kvinnor, leptin och underhudsfett

En annan huvudrollsinnehavare när det gäller fettförbränning är hormonet leptin. Detta hormon utsöndras från fettväven, och dess främsta uppgift är att reglera ämnesomsättningen och förhindra stora viktförändringar. Utsöndringen av leptin är nämligen proportionell mot fettmassan och ökade leptinnivåer medför ökad fettförbränning och minskad hunger. På så sätt motverkas ytterligare viktökning.

Sit ups på gymmet

Utsöndringen av leptin påverkas även av fördelningen av fettmassan. Leptin utsöndras nämligen i större utsträckning från underhudsfettet än från fettet kring de inre organen. Leptinnivåerna verkar även variera under menstruationscykeln och antas vara kopplat till östrogennivåerna. Studier på möss visar bl.a. att känsligheten för leptin samt fettinlagringen i underhudsfettet ökar vid östrogentillförsel.

Kvinnor har alltså generellt högre leptinnivåer än män p.g.a. mer total fettmassa och högre andel underhudsfett. Hos kvinnor verkar leptinet även ha ett större inflytande över förbränning och hunger än hos män, som i större utsträckning påverkas av insulinnivåerna.

Kvinnligt och manligt hormon

Våra könshormoner påverkar vår ämnesomsättning och distribution av fett i väldigt stor utsträckning. Den uppenbara skillnaden i fördelning av fett kan till stor del förklaras utifrån effekterna av manligt respektive kvinnligt hormon. Ett exempel är att det i underhudsfettet finns fler östrogenreceptorer, medan fettväven kring de inre organen har fler androgenreceptorer vilka aktiveras av manligt könshormon. Dessutom har den sänkning av östrogennivåerna som sker i samband med klimakteriet visats vara associerad med ökad fettinlagring kring de inre organen. När östrogen tillförts till råtthannar har man även sett att fettet kring de inre organen minskat och det subkutana fettet ökat. Östrogenet bidrar alltså i stor utsträckning till både fettförbränningen och den kvinnliga fettdistribueringen. När östrogenproduktionen sedan avtar i samband med klimakteriet, så övergår fettdistribueringen mer och mer till att efterlikna den manliga. Päronet blir ett äpple.

Utöver den direkta effekten på fettmetabolismen så tycks östrogenet även verka genom att binda till receptorer i hjärnan vilket påverkar aktivitetsgraden. I såväl studier på möss som vid iakttagelser på människor har det visat sig att det sker en signifikant reducering av energiförbrukning och fysisk aktivitet när östrogennivåerna sjunker, vilket sker i samband med klimakteriet

Hur är det då med det manliga hormonets effekter? Först och främst stimulerar det frisättningen av fettsyror från fettcellerna, vilket är en förutsättning för att de över huvud taget ska kunna förbrännas. Dessutom så bidrar det till minskad inlagring genom att det hämmar det fettinlagrande enzymet lipoproteinlipas (LPL). Hormonet påverkar även fettomsättningen i stor utsträckning genom att hämma både delning och utveckling av fettcellerna.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis verkar det uppenbart att det är väsentliga skillnader i ämnesomsättningen mellan könen. Framförallt har våra könshormoner en stark inverkan på vår ämnesomsättning och eftersom hormonuppsättningen skiljer sig åt, så får det även fysiologiska konsekvenser.

Stark tjej tränar crossfit

Foto: lululemon athletica

Forskningen på detta område är dock fortfarande i sin linda, framförallt med avseende på studier på kvinnor och det kommer dröja många år innan den del har hunnit ikapp övrig forskning inom idrottsnutrition. Frågan kvarstår dock huruvida vi bör äta och träna annorlunda utifrån kön för optimala resultat. Denna fråga får du besvarad i artikeln "könsanpassad kost och träning". Men summa summarum av denna artikel är detta:

  • Det finns könsskillnader med avseende på fördelningen av alfa-receptorer som hämmar förbränningen. Hos kvinnor förekommer alfa-receptorererna i större utsträckning kring rumpa och lår medan de hos män finns främst kring bukregionen.
  • Kvinnor har högre nivåer av hormonet leptin, dels på grund av mer fettmassa men även högre andel undershudsfett. Både insulin och leptin påverkar hjärnan på liknande sätt och hämmar aptiten. Kvinnor påverkas dock i större utsträckning av leptin.
  • Hos kvinnor verkar östrogenet bidra till både högre ämnesomsättning och till den kvinnliga fettdistribueringen.
  • Män påverkas centralt i större utsträckning av insulin jämfört med leptin.
  • Det manliga könshormonet bidrar till att männen har högre ämnesomsättning.
  • Eftersom kvinnor påverkas centralt i större utsträckning av leptin jämfört med insulin, så kommer intag av kolhydrater att stimulera en lägre grad av mättnad hos kvinnor jämfört med hos män.

Johns signatur

Referenser

Shi H, Clegg DJ. Sex differences in the regulation of body weight. Physiol Behav. 2009 May 25;97(2):199-204.

Shi H, Seeley RJ, Clegg DJ. Sexual differences in the control of energy homeostasis. Front Neuroendocrinol. 2009 Aug;30(3):396-404

Redinger RN. Fat storage and the biology of energy expenditure. Transl Res. 2009 Aug;154(2):52-60

Blaak E. Gender differences in fat metabolism. Curr Opin Clin Nutr Metab Care. (2001)

Lovejoy JC, Sainsbury A. Sex differences in obesity and regulation of energy homeostasis. Obes Rev. 2009 Mar;10(2):154-67

Power ML, Schulkin J. Sex differences in fat storage, fat metabolism, and the health risks from obesity: possible evolutionary origins. Br J Nutr. 2008 May;99(5):931-40.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!
Skriven av John Gröntvedt