Tillsatser & E-nummer

Det är inte allt för ovanligt att E-numren förknippas med något dåligt eller rent utsagt farligt, men faktum är att de allra flesta livsmedel och kosttillskott innehåller ett eller flera så kallade E-nummer, för att bland annat bidra till en ökad hållbarhet så att vi inte ska bli sjuka när vi konsumerar produkten. Här kan du läsa mer om vad dessa E-nummer är, vilka regler som finns för dem och vad de används för.

  • Vad är E-nummer?
  • Olika E-nummer

Vad är E-nummer?

E-numren som finns kan jämföras med ett ID-nummer som alla livsmedelstillsatser får, som har blivit godkända av EFSA (European Food Safety Authority) och EU-kommissionen för användning i livsmedel (kosttillskott inkluderat) i Europa. Dessa tillsatser är indelade i olika sorter; färgämnen, sötningsmedel, konserveringsmedel, stabiliseringsmedel, antioxidantionsmedel, ytbehandlingsmedel, surhetsreglerande medel, emulgeringsmedel mm.

Tillverkaren kan själv välja mellan att ange själva E-numret eller att skriva ut ämnets namn, dock ska dess funktionsnamn alltid anges för att underlätta för konsumenten. Alla E-tillsatser är noggrant testade med avseende på toxicitet och säkerhet för att de ska vara helt säkra när de väl kommer ut på marknaden. För ytterligare säkerhet och för att minska onödig användning av tillsatser finns det även diverse regler om hur man får använda tillsatserna vid livsmedelstillverkning.

Potatismjöl.

Färgämnen

Det finns huvudsakligen tre grupper av färgämnen; naturligt förekommande, halvsyntetiska och syntetiska. De naturligt förekommande färgämnena extraheras från vegetabiliska eller animaliska produkter. Det finns även de färgämnen som är naturligt förekommande som framställs syntetiskt, och som då kallas för naturidentiska. Syntetiska färger framställs helt på kemisk väg men de halvsyntetiska färgämnena kan framställas genom att man behandlar naturligt förekommande ämnen kemiskt.

Färgämnen används främst för att få ett livsmedel som blivit påverkat av t.ex. bearbetning att återfå sin naturliga färg, för att göra ett färgneutralt livsmedel mer attraktivt eller för att ge färg åt livsmedel som helt saknar färg.

Sötningsmedel

Alla de sötningsmedel som får användas som livsmedelstillsatser har bedömts vara helt säkra, och de allra flesta av dem har funnits rätt länge på vår marknad. Enligt lag får sötningsmedel enbart användas i t.ex. lightläsk och livsmedel där inget socker har tillsats (lättprodukter).

Vill du veta mer om olika sötningsmedel kan du ta dig en titt på artikeln Sötningsmedel.

Sötningsmedel och socker.

Konserveringsmedel

Konserveringsmedel används för att undvika att ett livsmedel förstörs lika snabbt av bakterier, jästsvampar eller mögel som det vanligen gör. Att bakterier, jästsvampar och mögel får växa till i ett livsmedel gör inte bara så att maten smakar och luktar illa utan kan rätt ut sagt göra livsmedlet till något farligt att konsumera. Detta beror på att bakterier och mögel kan bilda så kallade toxiner (gifter).

Idag finns det ca 40 konserveringsmedel som är godkända för att användas i livsmedel, men det finns även många ämnen som har konserverande effekt såsom salt, socker och etanol. De sistnämnda räknas dock inte som tillsatser.

Konsistensgivare

Det finns flera olika sorters tillsatser som används för att påverka ett livsmedels konsistens som delas in i tillsatsgrupperna emulgerins-, stabiliserings-, förtjocknings- och geleringsmedel. Många sådana tillsatser används ofta i hemmet när man lagar mat utan att man tänker på det. Exempel på detta är potatismjöl, gelatin och pektin.

Emulgeringsmedel används för att minska på ytspänningen mellan två ämnen som vanligen inte går att blanda. Ett enkelt exempel på en sådan lösning är vatten och olja. Detta löser man genom att blanda i ett tredje ämne som är både hydrofilt och hydrofobt såsom lecitin. Lecitin är ett fosfos- och kvävehaltigt fett (en fosfolipid) som naturligt finns i kroppens celler.

Stabiliseringsmedel är ämnen som används för att upprätthålla ett livsmedels fysikaliska tillstånd, och används i flera olika syften. Ett exempel för dess användning är i färdiggjorda majonnäser för att förhindra att emulsionen skär sig.

Förtjockningsmedel- och geleringsmedel används för att bilda en mer trögflytande form av det livsmedel som det tillsätts i. Många av dessa tillsatser utvinns från naturliga källor som till exempel potatis och rismjöl. Ibland används numera även kemiskt behandlade naturliga ämnen som förtjockningsmedel. Det kan exempelvis vara ämnen som härstammar från vissa sorters alger.

Modifierad stärkelse har en dålig klang i mångas öron och blandas lätt ihop med GMO (genmodifierade livsmedel). Modifierad stärkelse är dock enbart stärkelse som har förändrats genom kemiska processer för att få fram olika egenskaper och är alltså inte genmodifierade.

Antioxidationsmedel

Antioxidationsmedel tillsätts för att hindra härskning av fett eller för att stoppa livsmedel med frukt från att bli bruna och missfärgas. Utöver detta kan ett antioxidationsmedel hjälpa till att förhindra förstörelse av känsliga vitamin såsom exempelvis vitamin A och D. Antioxidationsmedel är ofta vitaminer eller mineral som besitter antioxidativ funktion. Vitamin E är exempelvis ett mycket vanligt antioxidationsmedel i oljor, medan askorbinsyra (vitamin C) är vanligt använt i fruktbaserade livsmedel.

Surhetsstabiliserande medel

Till de surhetsstabiliserande medlen hör syrorna och baserna som används för att få rätt pH på ett livsmedel. Syrorna används för att öka surheten, medan en bas används för att minska surhetsgraden. Att man gör detta beror bland annat på att en lösnings pH har en direkt påverkan på olika kemiska reaktioner. Med hjälp av ett surhetsreglerande medel kan man alltså påverka dessa kemiska reaktioner till ens fördel. De syror och baser som används i livsmedel används i mycket små mängder och i en mycket utspädd form. Därför är de helt ofarliga att förtära.

Övriga tillsatser

Klumpförebyggande medel är en typ av tillsats använd i livsmedel och kosttillskott i pulverform för att de inte ska klumpa ihop sig om de utsätts för lite fukt.

Smakförstärkarna här näst används i färdigrätter som innehåller proteinrika produkter såsom kött för att stärka smak och lukt.

Ytbehandlingsmedel i sin tur kan användas för att ge ett livsmedel en glansig yta, men kan även användas för att skydda ett livsmedel mot mögeltillväxt. Ytbehandlingsmedel är därför vanligt i kosttillskott för att bidra med glans till kapslar så att de blir lättare att svälja och för att skydda tillskottet mot mögel.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!