Sötningsmedel

Farligt eller ofarligt?

Sötningsmedel istället för socker har sedan inträdet fullständigt belamrat våra matvaruhyllor i diverse livsmedel och debatten kring dess existens har varit både vild och långvarig. Åsikterna går isär och frågan kvarstår: är det farligt?

  • Sötningsmedlens bakgrund
  • Vilka sötningsmedel finns?
  • Gränsvärden
  • Farligt eller inte?

Sötningsmedel och socker

Sötningsmedlens bakgrund

Anledningen till att alternativ till socker började utvecklas var främst för att minska tandproblem, för att det var billigare att producera och för att skapa alternativ till diabetiker. Sötningsmedlen blev dock snabbt populära bland gemene man för att minska på kaloriintaget och gå ner i vikt. Att kunna frossa i godsaker utan att gå upp i vikt var rena himmelriket för många, men glädjen byttes snabbt ut mot oro när ryktena om cancer började florera.

Alla sötningsmedel måste godkännas av Livsmedelsverket och SCF (Scientific Committee for Food) innan det får användas i livsmedel. Det finns många aspekter som de tar hänsyn till, men ett grundläggande villkor är att det ska gynna konsumenten och inte bara producenten.

Olika sötningsmedel

I dagligt tal skiljer vi på sötningsmedel som artificiella och naturliga och brukar även klassificera dem utefter hur många kalorier de innehåller och hur sött det är i förhållande till vanligt socker.

Bland naturliga sötningsmedel räknas sockeralkolholer, som utvinns ur vanligt socker, exempelvis från frukt. Vanliga sockeralkoholer är sukrin, erythritol och xylitol. Sukrin innehåller inga kalorier och är inte dåligt för tänderna, varför den är den mest förekommande i fri form och ett alternativ för den som lever med lågkolhydratkost.

Sötning från sockeralkoholer

En nykomling bland de naturliga sötningsmedlen är stevioglykosider som i dagligt tal brukar benämnas bara stevia. Det är extrakt från den sydamerikanska steviaväxtens blad som sötningsmedlet utvinns från och det är ca 300 gånger sötare än socker. På grund av dess extrema sötma blandas det idag ofta ut med andra typer av sötningsmedel för att få en mildare smak, exempelvis erythritol.

Sötning med stevia

Artificiella sötningsmedel började utvecklas tidigt men fick stort genombrott på 1980-talet. Aspartam, acesulfam-K och sukralos är några av de allra vanligaste sorterna som används i livsmedel och som också haft många motståndare mot sig. Aspartam är uppbyggt av aminosyrorna fenylalanin och asparaginsyra och är ca 150-200 gånger sötare än socker. Aspartam har studerats mycket men har inte kunnat konstateras ha någon cancerogen effekt. Likaså acesulfam-K har aldrig kunnat bevisats vara farligt, och förekommer ofta tillsammans med aspartam i exempelvis drycker och godis.

Sukralos är ca 500-600 gånger sötare än socker och började användas som svar på ryktena om aspartam eftersom det inte har några kända hälsorisker, men har på senare tid istället varit föremål för debatten kring miljöpåverkan. Vi kan nämligen inte ta upp sukralos i kroppen, utan det går rakt ut i naturen där det bryts ner oerhört långsamt.

Gränsvärden

Livsmedelsverket* har angett gränsvärden för ett acceptabelt dagligt intag, där all konsumtion under detta ska vara riskfritt från toxiska effekter. ADI-värdet har fastställts via djurdata och beräknas med säkerhetsfaktor 100.

SötningsmedelADI*Sackaros**
Acesulfam-K0-15 mg120-180 g
Aspartam0-40 mg480 g
Sukralos0-15 mg120-180 g

*ADI= Accepterad dagligt intag i mg/kg kroppsvikt/dag

** Sackaros= Antal gram sackaros (socker) som ADI-värdet motsvarar i sötningseffekt.

Som du kan se av tabellen är det alltså godkänt att äta upp till 40 mg/kg kroppsvikt per dag av aspartam, vilket betyder nästan 2,5 gram aspartam per dag för en person som väger 60 kg. Eftersom det är upp till 200 gånger sötare än socker, motsvarar det ett sötningseffekt på 480 gram vanligt socker. Dessa gränsvärden är med andra ord mycket generöst tillsatta.

Kaffe sötas med sötningsmedel

Farligt eller inte?

Aspartam är en av de mest studerade mattillsatserna idag, där man i allra flesta fall använt försöksdjur. Inga studier har kunnat påvisa varken en cancerogen effekt eller några fortplantningsproblem hos djuren. En studie** vars resultat fick skeptiker att hälla vatten på sin kvarn, var en omtalad aspartamstudie i början på 2000-talet, som menade att råttorna senare dog av cancer. Det handlade om en livslång studie där råttorna fick kopiösa mängder aspartam dagligen, upp till 8 gram/kg, motsvarande för oss ca 2400 burkar lightläsk per dag. Studiens ofattbara överdosering samt att råttorna redan hade vissa hälsoproblem har i efterhand fått skarp kritik från EFSA (European Food Safety Authority). Med tanke på att livsmedel sötade med aspartam använts i snart ett halvt sekel utan att något annat indikerat på fara, anser man idag att det är helt ofarligt att bruka.

När vi resonerar kring sötningsmedlens vara eller inte vara, bör vi ha med i beräkningen just detta: eftersom sötningsmedlen är så extremt mycket sötare än socker behöver vi inte äta lika stora mängder innan vi blir nöjda. Det blir med andra ord svårt att äta så mycket sötning att det orsakar några problem.

Trots att inga studier pekat på att artificiella sötningsmedel skulle vara farliga, går åsikterna fortfarande isär. De som motsätter sig sötningsmedel menar att det sänder felaktiga signaler till kroppen, som liknar det som socker ger och därför inte är något bättre alternativ. Det som sötningsmedel kan ställa till med i vår vanliga vardag, och en av anledningarna till att du bör begränsa ditt intag, är dess påverkan på tarmfunktionen. Livsmedel med mycket sötningsmedel kan ibland ange i sin varningstext att produkten kan ha en laxerande verkan i en alltför stor mängd, vilket kan ställa till det för tarmfloran i viss mån.

Vad blir då slutsatsen av detta? Hur mycket sötningsmedel just du vill och kan äta, beror givetvis på i vilket syfte du äter det. Har du exempelvis ett omättat sötsug, kanske det är en idé att försöka vänja sig av med den söta smaken överhuvudtaget för att få bukt med problemet. Oavsett syfte, är förmodligen det allra bästa att välja sötningsmedel vid de tillfällen då du annars hade ätit socker och vill undvika det, men att inte hämningslöst förtära livsmedel med sötningsmedel, utan begränsa det till speciella tillfällen eller då socker gör en produkt verkningslös.

Referenser:

*Riksmaten 97. Becker W, Livsmedelsverket.

** Life-Span Exposure to Low Doses of Aspartame Beginning during Prenatal Life Increases Cancer Effects in Rats. Soffritti, Belpoggi, Tibaldi, Degli, Lauriola. 2007.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!