Oligosackarider

Mitt emellan monosackariderna och polysackariderna hittar man oligosackariderna. Dessa medellånga kolhydrater är en relativt nyupptäckt ämnesgrupp, men som har många intressanta effekter, inte minst som föda åt de goda bakterier som utgör vår tarmflora.

  • Vad är oligosackarider?
  • Hälsoeffekter
  • Oligosackarider i kosten

Vad är oligosackarider?

När man pratar om kolhydrater brukar man dela in dem i tre olika grupper, där oligosackarider utgör en av dem. Förutom oligosackarider pratar man även om kolhydrater i form av socker (monosackarider och disackarider) och polysackarider. Socker består av en eller två så kallade monomerer (enheter), medan oligosackarider består av 3-9 stycken och polysackarider av 10 eller fler. Det finns flera typer av oligosackarider, bland annat fruktooligosackarider (FOS), galaktooligosackarider (GOS), inulin samt oligosackarider från bröstmjölk (HMO). Den exakta verkningsmekanismen skiljer sig något åt mellan de olika typerna och man har inte helt kunnat kartlägga alla funktioner ännu. Vissa generella slutsatser har dock kunnat dras gällande bland annat nedbrytning och funktion. 

Vitlök på en tallrik.

När det gäller nedbrytning av oligosackarider i kroppen så saknar människokroppen enzymer som kan bryta ner oligosackarider. Man uppskattar att minst 90 % av alla oligosackarider man får i sig passerar oförändrade till tjocktarmen. I tjocktarmen finns vår tarmflora - flera miljarder goda bakterier som ingår i immunförsvaret och som också hjälper till att bryta ner det vår kropp inte klarar av att bryta ner. De godartade bakterierna i tjocktarmen tar sig an oligosackariderna och bryter ner dem till nutrienter som vår kropp kan ta upp, bland annat kortkedjade fettsyror, så kallade SCFA. Det finns flera olika typer av SCFA:s och de har alla olika effekter i kroppen. De vanligaste är dock butyrat, acetat och propionat. Butyrat fungerar som energikälla åt celler i tjocktarmen, medan acetat och propionat absorberas och tros ha effekt på metabolismen av både kolhydrater och fett (1). 

Det finns även oligosackarider som bakterierna inte kan bryta ner. Dessa kallas för odigererbara oligosackarider, eller icke fermenterbara oligosackarider. Dessa kan inte brytas ner till ämnen som kan tas upp i kroppen, istället hjälper de till att förbättra peristaltiken (tarmrörelserna) och göra passagen genom tarmen snabbare. Inulin är exempel på en icke fermenterbar oligosackarid, medan maltodextrin är exempel på en oligosackarid som kan brytas ner.

Hälsoeffekter 

Oligosackarider kallas även för prebiotika eftersom de kan sägas vara föda åt bakterierna som lever i våra tarmar. Observera dock skillnaden mellan prebiotika och probiotika, där probiotika är bakterier som har en positiv inverkan på tarmfloran. Prebiotika är inte bakterier, utan fibrer som redan existerande bakterier kan bryta ner och använda som näring. 

Oligosackarider fyller alltså en viktig funktion som föda åt vår tarmflora. Vissa oligosackarider, bland annat frukto-oligosackarider, har till och med visats kunna öka antalet Bifidobakterier i tjocktarmen och detta är naturligtvis mycket positivt då de goda bakterierna bland annat hjälper till att motverka skadliga bakterier som redan finns i tarmen, eller som vi får i oss via maten. Detta bland annat genom att ta upp plats i tarmen, så att det helt enkelt inte finns utrymme för fler bakterier att få fäste. Detta medför då att skadliga bakterier inte har någon plats att leva på, vilket försvårar för dem att orsaka skada och i sin tur göra oss sjuka.

Eftersom oligosackarider räknas som kostfibrer är det även intressant att nämna hälsofördelarna med att äta rikligt med just kostfibrer. Enligt de nordiska näringsrekommendationerna (NNR 2012) finns det övertygande bevis att kostfiber har en skyddande roll mot colorektal cancer, det vill säga cancer i tjocktarm och ändtarm (1). Detta är inte unikt för oligosackarider utan gäller alltså för alla typer av kostfiber. Ett tillräckligt intag av fibrer bidrar också till att minska risken för förstoppning. Utöver detta kan ett högt intag av fibrer bidra till att öka mättnadskänslan. Samtidigt gör fibrerna att magsäckstömningen fördröjs, vilket i sin tur resulterar i att det socker vi får i oss tas upp i blodet i ett jämnare tempo. En jämnare blodsockerkurva kan i sin tur ha positiva effekter om man vill undvika sötsug. 

Oligosackarider utövar också flera funktioner på en mer molekylär nivå i kroppen. De uttrycks bland annat på flera olika cellers ytor, varifrån de sedan binder till andra molekyler som uttrycks på andra celler. Med hjälp av oligosackarider kan därför olika celler binda till varandra. Oligosackarider finns bland annat på ytan av vita blodkroppar och när de vita blodkropparna behövs vid t.ex. en skada i kroppen fångas oligosackariderna upp och binder till ämnen som uttrycks i närheten av skadan. Denna bindning gör att de vita blodkropparna stannar upp och börjar ”rulla” över blodkärlsväggen. När de stannat kan de ta sig igenom kärlväggen och vidare ut i kroppens vävnader där de kan utöva sin effekt. Denna process är i själva verket mycket mer komplex, med många olika signalmolekyler involverade, men oligosackariderna har en mycket central roll i förloppet.

Oligosackarider i kosten

Oligosackarider finns i störst mängd i grönsaker som sparris och jordärtskocka samt i lök, vitlök och rötter som svartrot och chikoriarot. Även vete och honung innehåller oligosackarider. Utöver naturliga källor finns oligosackarider även att köpa som tillskott, då främst i form av fruktoligosackarider (FOS) och inulin. 

Oligosackarider

Referenser

[1] Nordic Nutrition Recommendations 2012. 5 ed. Köpenhamn: Nordic Council of Ministers; 2014.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!