Hur tillverkas kosttillskott?

Kosttillskott finns idag i de flesta hem och är något som många äter dagligen utan att reflektera så mycket över det. Men hur tillverkar man aminosyror, vitaminer och omega-3-tillskott? I denna artikel gör vi en djupdykning och tar reda på hur kosttillskott egentligen tillverkas.

  • Proteinpulver
  • Aminosyror
  • Vitaminer
  • Mineraler
  • Omega-3

Att tillverka kosttillskott är inte så enkelt som man kanske kan tro. Tillskott kan ha olika ursprung och kan komma från mat, råmaterial eller tillverkas syntetiskt. Olika företag tillverkar tillskott på olika sätt och med tanke på alla parametrar som finns är det inte så konstigt att det finns många olika tillskott på marknaden. Tittar man på olika grupper av tillskott, exempelvis proteinpulver eller vitaminer, är tillverkningen dock ofta snarlik hos alla tillverkare. Nedan kan du läsa mer om hur olika tillskott tillverkas i stora drag.

Proteinpulver

Vassle och kasein är två av våra vanligaste proteinpulver, och tillverkas från komjölk. Det första steget i denna tillverkningsprocess är att kon mjölkas. Denna mjölk består av ungefär 3,5 % protein och 4 % fett. Mjölken kyls ner till 4 grader och transporteras sedan till ostfabriken. Där pastöriseras mjölken vid en temperatur på ungefär 72 grader, varefter den åter kyls ner. Vid pastöriseringen får man två delar, den ena är flytande och den andra är fast. De fasta bitarna samlas upp och processas sedan för att bli ost. Den flytande delen är den del som innehåller vassle tillsammans med fett, kolhydrater och mineraler. I ett reningssteg separeras vassleproteinet från fettet, kolhydraterna, vattnet och mineralerna. Vasslet samlas upp och filtreras för att bli en koncentrerad form. Koncentratet kan sedan ultrafiltreras för att bli isolat. Vassleproteinkoncentratet (eller isolatet) spraytorkas sedan för att bli till pulver, vilket innehåller ungefär 90 % vassle. Proteinet packas sedan i stora påsar varefter det köps av olika tillverkare som sätter sin smak och sötma på proteinet innan de packar det och säljer det till konsumenten.

Vid tillverkning av kasein behandlas den pastöriserade mjölken i de första tillverkningsstegen med enzymer som hjälper till att separera vassle och kasein från varandra.

Aminosyror

De grenade aminosyrorna (BCAA) inkluderar valin, leucin och isoleucin och är en produkt som fått enormt genomslag de senaste åren. Aminosyror så som BCAA tillverkas med hjälp av bakterier, där bakteriestammarna muterats (förändras genetiskt) för att kunna producera stora mängder aminosyror. Exempel på bakterier som muterats för att producera aminosyror är Corynebacterium glutamicum och Escherichia coli. Bakterierna fermenterar sedan billiga kolkällor, exempelvis kolhydrater av olika slag. Med hjälp av denna fermenteringsprocess kan alla essentiella aminosyror utom metionin tillverkas.

När man väl fått fram en muterad bakteriestam som fungerar kan stora mängder aminosyror produceras, men utmaningen ligger i att få fram muterade bakteriestammar för de olika aminosyrorna och att få dem att producera aminosyror i en jämn mängd över tid. Tillverkningen av isoleucin sker i elva olika steg, där en lång rad enzymer och andra metaboliter är delaktiga i processen. För att produktionen av aminosyror ska ske korrekt krävs rätt koncentrationer av de olika enzymerna och metaboliterna och av denna anledning behövs många regulatoriska steg för att kontrollera tillverkningen. Kort sagt kan man dock säga att bakterier använder kolhydrater (glukos) eller kväveföreningar för att producera aminosyror som kan användas i tillskott som BCAA eller EAA.

Vitaminer

Vitaminer kan utvinnas från växter, djur eller tillverkas helt syntetiskt i ett laboratorium. Vitamin A utvinns ofta från fiskolja, medan vitamin C ofta utvinns ur citrusfrukter. Många av de vitaminer som säljs som tillskott är dock tillverkade syntetiskt eftersom det många gånger är billigare och enklare. Vitamin A kan då syntetiseras från aceton och vitamin C från ketonsyra. Kemiskt sätt finns inga skillnader mellan ett naturligt utvunnet vitamin och ett syntetiskt framställt sådant. För att få en ökad förståelse för hur ett vitamin kan tillverkas kan vi titta på hur tillverkningen av vitamin D går till.

Vitamin D, eller kolikalciferol som är ett annat namn för vitamin D3, tillverkas vanligtvis industriellt genom att 7-dehydrokolesterol, vilket utvinns från lanolin i fårull, belyses med UV-ljus. Efter att fåren klippts skrubbas ullen i varmt vatten med en detergent och under denna process får man fram ämnet lanolin. Därefter behandlas lanolinet så att man får en del som är fettrik och en del som innehåller så kallade lanolinalkoholer. Alkoholerna genomgår sedan flera reningssteg. Från lanolinalkoholerna extraheras sedan kolesterol via en serie steg och därefter tvättas och torkas det innan det, via en kemisk process, omvandlas till 7-dehydrokolesterol (pre-vitamin-D3). Pre-vitamin-D3 behandlas i det sista steget med UV-ljus för att bli aktivt vitamin D. Detta är precis samma sak som händer i vår hud när vi vistas ute i solljus.

I veganska D-vitamintillskott används inte fårull som källa utan ergokalciferol (vitamin D2) vilket utvinns från ergosterol som finns i svamp.

Vitamin D kan också tillverkas med hjälp av bakterier, i en process liknande den för tillverkningen av aminosyror som beskrevs ovan. Även vitamin K2, riboflavin (vitamin B2) och kobalamin (vitamin B12) kan tillverkas med hjälp av bakterier. Riboflavin tillverkas på ett liknande sätt som aminosyror, där bakterierna fermenterar ribos (en typ av socker) för att tillverka riboflavin.

Vitamin C i tillskott är oftast i form av askorbinsyra. Tillverkningen av askorbinsyra är ofta även den beroende av bakterier. Ursprungligen har man vanligtvis majssocker, majsstärkelse eller risstärkelse och från dessa utvinns sorbitol som bakterierna sedan oxiderar till sorbos, vilket därefter omvandlas till askorbinsyra i en serie steg. C-vitamin kan också tillverkas genom att man använder majssirap för att utvinna enskilda atomer (6 kol, 8 väte och 6 syre) som med hjälp av syror sedan sätts samman till ett vitt pulver med den kemiska formeln C6H8O6, vilket är den kemiska beteckningen på askorbinsyra (vitamin C).

Mineraler

Mineraler förekommer naturligt i naturen, bland annat i berggrunden. Dessutom finns mineraler, eller spårelement, i den mesta maten vi äter. För att vi ska kunna ta upp mineraler krävs att de är i kelerad form, vilket betyder att de är bundna till en aminosyra, eller i andra typer av komplex. I naturen är mineraler redan kelerade eller i komplex, vilket gör att vi kan ta upp dem från maten. 

Mineraler kan utvinnas från en rad naturliga källor, bland annat benmjöl, sten eller från havsbottnar. Vissa mineraler utvinns också från mat. De utvunna mineralerna kräver noggranna kontroller eftersom de kan vara kontaminerade med tungmetaller av olika slag. Ett första steg i processen är därför att kontrollera kvaliteten hos råmaterialet för att säkerställa att det är säkert att använda. Efter denna kontroll kan mineralerna keleras med aminosyror eller sättas samman i andra typer av komplex. Detta för att göra mineralerna mer stabila och underlätta upptag av dem i kroppen. När mineraltillskottet är färdigtillverkat genomgår det återigen kontroller för att se så att keleringen eller komplexbindningen lyckats och att det har den struktur som önskas.

Tittar man på kalcium, som är ett av de vanligaste mineraltillskotten, finns det flera olika typer av tillskott. Kalcium-hydroxyapatit utvinns från naturen, medan MCHC (en kalciumform som består av kalcium, fosfor och diverse andra näringsämnen och mineraler) utvinns från boskap. Ursprunget till mineraler kan alltså variera, men gemensamt för alla mineraler är att de inte tillverkas syntetiskt. Däremot kan de rena mineralerna processas i ett laboratorium, till exempel keleras. Vanliga kelater är mineraloxider, -fosfater, -sulfater eller -glukonater. Om mineralerna binds till aminosyror är det vanligt att man använder sig av aminosyror från exempelvis risprotein eller ett annat protein som inte innehåller gluten, eftersom det är ett allergent protein.

Mineraler kan även vara i kolloid form, där ett populärt tillskott är kolloidalt silver. Kolloider är stora partiklar som har dåligt upptag i kroppen och tack vare detta kan man äta silver i kolloidal form utan att bli förgiftad. Silver är nämligen toxiskt i sin rena form.   

Omega-3

Den omega-3 som finns i tillskott kan komma från olika källor, där de vanligaste är fiskolja, alger och mikroalger. När det gäller fiskolja varierar omega-3-innehållet från fiskart till fiskart. Vissa fiskar, till exempel lax, makrill, sill och ansjovis innehåller rikligt med omega-3, medan fiskar som torsk, tonfisk och sej är relativt omega-3-fattiga.

Kapslar med omega-3.

Fiskar som ska användas för tillverkning av omega-3-tillskott fångas och hettas upp i stora vattenkärl. Under denna process flyter fiskoljan upp till ytan och separeras från olika biprodukter. Denna råolja filtreras sedan och säljs sedan till raffinaderier runt om i världen. På dessa raffinaderier behandlas oljan i en serie steg om nedkylning, filtrering och avfärgning i syfte att rensa bort mättade fettsyror och biprodukter som tungmetaller. Efter denna rening är fiskoljan redo att kapslas in och därefter säljas till konsumenten. Ofta tillsätts antioxidanter (till exempel vitamin E) till fiskoljan innan inkapsling för att öka hållbarheten hos tillskottet.

Det finns även mer exklusiva reningsmetoder som ger en renare fiskolja med högre koncentration omega-3 och mindre doft. Denna metod kräver att oljan omvandlas till en annan kemisk form och därefter renas med hjälp av en komplicerad reningsteknik som sker på molekylär nivå.

Det finns flera olika alger som kan producera de två typerna av omega-3-fettsyror (EPA och DHA). DHA produceras framför allt av alger som Crypthecodinium, Thraustochytrium och Schizochytrium, medan EPA produceras av alger som Chlorella, Spirulina, Phaeodactylum och Nannochloropsis.

DHA produceras med hjälp av en fermenteringsprocess där kol- och kväveföreningar utgör startmaterialet tillsammans med vitaminer, mineraler och andra näringsämnen. Algerna fermenterar dessa ämnen varefter algerna torkas och en så kallad algolja extraheras med hjälp av ett lösningsmedel. Efter en serie separationssteg är oljan extraherad och den går vidare till det sista steget som innefattar omfattande rening innan oljan är klar och kan användas. Genom att kombinera DHA och EPA som framställts på liknande sätt som beskrevs ovan kan man få ett vegetabiliskt omega-3-tillskott med båda dessa omega-3-fettsyror.

Var denna artikel till hjälp?   Ja   Nej
Tack för din åsikt!